INTROITUS Exsurge, quare obdormis, Domine?

Ps. 43:23-26 Res dig, Herre, varför sover du? Res dig, och förskjut oss inte för alltid. Varför vänder du ditt ansikte från oss, och glömmer vår vedermöda? Vår kropp tyngs mot jorden; res dig, Herre, hjälp oss och befria oss. – Ps. 43:2 O Gud, med våra öron har vi hört det, våra fäder har förkunnat det för oss. – Ära vare Fadern… – Res dig, Herre…

KOLLEKTBÖN.

O Gud, du som väl ser att vi inte förlitar oss på våra egna gärningar, gör i din nåd så att vi under beskydd av hednafolkens lärare må bli bevarade från allt ont. Genom vår Herre…

EPISTEL (2 Kor. 11:19-33, 12:1-9)

Bröder, ni står gärna ut med dårar, ni som är så kloka. Ni finner er i att man gör er till slavar, att man utnyttjar och utsuger er, att man uppträder utmanande och slår er i ansiktet. Till min skam måste jag säga att vi har varit för svaga till det. Men vad andra vågar skryta med – jag talar som en dåre – det vågar jag också. Är de hebreer, det är jag också. Är de israeliter, det är jag också. Är de Abrahams barn, det är jag också. Är de Kristi tjänare? Det är jag ännu mer, för att nu tala likt en dåre. Jag har arbetat mer, suttit i fängelse mer, fått hugg och slag i överflöd och ofta svävat i livsfara. Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio gisselslag så när som på ett, tre gånger har jag blivit piskad med spö, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn låg jag i det djupa vattnet. Jag har ofta varit på resor, utstått faror på floder, faror bland rövare, faror från landsmän, faror från hedningar, faror i städer, i öknar och på hav, faror bland falska bröder, allt under arbete och slit, ofta under vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken. Förutom allt detta har jag den dagliga uppgiften, omsorgen om alla församlingarna. Vem är svag utan att jag är svag? Vem kommer på fall utan att jag blir upptänd av iver? Om jag måste berömma mig, vill jag berömma mig av min svaghet. Vår Herres Jesu Kristi Gud och Fader som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger. I Damaskus lät kung Aretas ståthållare bevaka staden för att gripa mig. Och från en öppning firades jag ner i en korg utefter muren och undkom honom. Jag måste berömma mig, om än till ingen nytta, och jag kommer då till syner och uppenbarelser från Herren. Jag vet om en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det. – Jag vet att den mannen – om han var i kroppen eller eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det – att han blev uppryckt till paradiset och hörde ord som ingen människa kan uttala eller får uttala. Av den mannen vill jag berömma mig, men av mig själv vill jag inte berömma mig utom av min svaghet. Om jag ville berömma mig, skulle jag ändå inte vara en dåre, jag skulle ju bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen skall tänka högre om mig än man gör, när man ser och hör mig. Och för att jag inte skulle bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig. Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, men han svarade mig: ”Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet”. Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig.

GRADUALE Sciant gentes, quoniam nomen tibi Deus

Ps. 82:19, 14 Må de hedniska folken veta att ditt namn är Gud, du ensam är den högste över hela världen. Min Gud, gör dem som en virvel av damm och lika ett halmstrå, bortblåst av vinden.

TRACTUS Commovisti, Domine, terram et conturbasti eam

Ps. 59:4, 6 Herre, du har skakat jorden och låtit den darra. Hela dess revor, ty den sviktar, så att dina utvalda kan undfly pilarna och blir frälsta.

EVANGELIUM (Luk. 8:4-15)

I den tiden då mycket folk samlades och man begav sig ut till Jesus från den ena staden till den andra, talade han till dem i en liknelse: ”En såningsman gick ut för att så sitt utsäde. Och när han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det. En del föll på stenig mark, och när det hade kommit upp torkade det bort eftersom det inte hade någon fuktighet. En del föll bland tistlar, och tistlarna växte upp samtidigt och kvävde det. Men en del föll i god jord och växte upp och gav hundrafaldig skörd.” När han hade sagt detta ropade han: ”Hör, du som har öron att höra med!” Hans lärjungar frågade honom sedan vad denna liknelse betydde. Han svarade: ”Ni har fått nåden att förstå Guds rikes hemligheter, men de andra får dem i liknelser, för att de skall se och ändå inte se, och höra och ändå inte förstå. Detta är liknelsens mening: Säden är Guds ord. De vid vägen är de som hört orden, men sedan kommer Djävulen och tar bort det från deras hjärtan, så att de inte kan tro och bli frälsta. De på stenig mark är de som tar emot ordet med glädje när de har hört det. Men de har ingen rot. De tror bara till en tid, och i frestelsens stund kommer de på fall. Det som föll bland tistlar är de som har hört ordet men som mer och mer kvävs av bekymmer, rikedom och njutningslystnad och aldrig bär mogen frukt. Men det som föll i god jord är de som har hört ordet och behållit det i ett uppriktigt och gott hjärta och bär frukt i tålamod.

OFFERTORIUM Perfice gressus meus in semitis tuis

Ps. 16:5, 6-7 Led mina steg på dina vägar, så att mina fötter inte vacklar. Vänd ditt öra till min bön och hör mina ord. Visa din förundransvärda barmhärtighet, du som frälser dem som hoppas på dig, o Herre.

STILLA BÖN.

O Herre, låt detta offer, som vi burit fram åt dig, alltid skänka oss liv och beskydd. Genom vår Herre…

Prefation: För den Heliga Treenigheten

COMMUNIO Introibo ad altare Dei, ad Deum qui laetificat juventutem meam

Ps. 42:4 Jag skall träda fram till Guds altare, till Gud, min ungdoms glädje.

SLUTBÖN.

Vi bönfaller dig och ber, allsmäktige Gud, att du må göra så att de som du styrker med dina sakrament, även kan tjäna dig värdigt genom ett levnadssätt som är dig till välbehag. Genom vår Herre…