INTROITUS Meditatio cordis mei in conspecto tuo

Ps. 18:15 Låt mitt hjärtas tankar behaga dig, Herre, min klippa och min förlossare. – Ps. 18:2 Himlarna förtäljer Guds ära, och fästet förkunnar hans händers verk. – Ära vare Fadern… – Låt mitt hjärtas…

KOLLEKTBÖN.

O Gud, du som förnyar världen genom dina underbara sakrament, giv att din Kyrka må gagnas av dina eviga rådslut och inte behöver sakna hjälp i denna värld. Genom vår Herre…

EPISTEL (3 [1] Kung. 17:17-24)

I de dagarna hände sig att kvinnans, värdinnans son blev sjuk. Hans sjukdom blev mycket svår, så att han till slut inte mer andades. Då sade hon till Elia: ”Vad har du med mig att göra, du gudsman? Du har kommit till mig, för att min missgärning skulle bli ihågkommen, så att min son måste dö.” Men han sade till henne: ”Ge mig din son.” Och han tog honom ur hennes famn och bar upp honom i salen där han bodde och lade honom på sin säng. Och han ropade till Herren och sade: ”Herre, min Gud, har du verkligen kunnat göra så illa mot denna änka, vars gäst jag är, att du har dödat hennes son?” Därefter sträckte han sig ut över gossen tre gånger och ropade till Herren och sade: ”Herre, min Gud, låt denne gosses själ komma tillbaka in i honom.” Och Herren hörde Elias röst, och gossens själ kom tillbaka in i honom, och han fick liv igen. Och Elia tog gossen och bar honom från salen ned i huset och gav honom åt hans moder. Och Elia sade: ”Se, din son lever.” Då sade kvinna till Elia: ”Nu vet jag att du är en gudsman och att Herrens ord i din mun är sanning.”

GRADUALE Bonum est confidere in Domino

Ps. 117:8-9 Det är bättre att ta sin tillflykt till Herren än att förlita sig på människor, bättre är att ta sin tillflykt till Herren än att förlita sig på furstar.

TRACTUS Domine, non secundum peccata nostra

Ps. 102:10 Herre, handla inte med oss efter våra synder, vedergäll oss inte efter våra missgärningar. Herre, kom inte ihåg våra forna missgärningar, låt din barmhärtighet med hast komma oss till mötes, ty vi är i stort elände. Här knäböjer man. – Ps. 78:8-9 Hjälp oss, du vår frälsnings Gud, för ditt namns äras skull. Rädda oss och förlåt oss våra synder för ditt namns skull.

EVANGELIUM (Joh. 11:1-45)

I den tiden blev en man som hette Lasarus sjuk. Han var från Betania, den by där Maria och hennes syster Marta bodde. Det var Maria som smorde Herren med väldoftande olja och torkade hans fötter med sitt hår, och nu var hennes bror Lasarus sjuk. Systrarna skickade då bud till Jesus och lät säga: “Herre, den du har kär ligger sjuk.” När Jesus hörde det, sade han: “Den sjukdomen slutar inte med döden. Den är till Guds ära, för att Guds Son ska bli förhärligad genom den.”Jesus älskade Marta och hennes syster och Lasarus. När Jesus nu hörde att Lasarus var sjuk, stannade han ändå två dagar där han var. Därefter sade han till sina lärjungar: “Låt oss gå tillbaka till Judeen.” Lärjungarna sade till honom: “Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du dit igen!” Jesus svarade: “Har inte dagen tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, för han ser denna världens ljus. Men den som vandrar om natten, han snavar eftersom ljuset inte finns i honom.” Efter att han sagt detta tillade han: “Vår vän Lasarus sover. Men jag går för att väcka honom.” Då sade lärjungarna till honom: “Herre, sover han så blir han frisk.” Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han talade om vanlig sömn. Då sade Jesus helt öppet till dem: “Lasarus är död. Och för er skull, för att ni ska tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom.” Tomas, som kallades Tvillingen, sade då till de andra lärjungarna: “Låt oss gå, vi också, och dö tillsammans med honom.” När Jesus kom fram, fann han att Lasarus redan hade legat fyra dagar i graven. Betania låg nära Jerusalem, ungefär tre kilometer därifrån. Många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras bror. När Marta fick höra att Jesus hade kommit, gick hon ut och mötte honom. Men Maria stannade kvar hemma. Marta sade till Jesus: “Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött. Men också nu vet jag att Gud kommer att ge dig vad du än ber honom om.” Jesus sade: “Din bror ska uppstå.” Marta svarade: “Jag vet att han ska uppstå, vid uppståndelsen på den yttersta dagen.” Jesus sade: “Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö. Tror du detta?” Hon svarade: “Ja, Herre. Jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen.” När hon hade sagt detta, gick hon och kallade på sin syster Maria och viskade: “Mästaren är här och kallar på dig.” Så snart hon hörde det, reste hon sig och gick ut till honom. Jesus hade inte gått in i byn än, utan var kvar på platsen där Marta hade mött honom. Judarna som var hemma hos Maria och tröstade henne såg att hon reste sig hastigt och gick ut. Då följde de efter henne i tron att hon skulle gå till graven för att gråta där. När Maria kom till platsen där Jesus var och fick se honom, föll hon ner vid hans fötter och sade till honom: “Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött.” När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som följt med henne grät, blev han djupt rörd och skakad i sin ande och frågade: “Var har ni lagt honom?” De svarade: “Herre, kom och se.” Jesus grät. Då sade judarna: “Se hur han älskade honom!” Men några av dem sade: “Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasarus inte dog?” Jesus blev åter djupt rörd i sitt inre och gick fram till graven. Det var en klippgrav med en sten för öppningen. Jesus sade: “Ta bort stenen!” Den dödes syster Marta sade till honom: “Herre, han luktar redan. Det är fjärde dagen.” Jesus sade till henne: “Har jag inte sagt dig att om du tror ska du få se Guds härlighet?” Då tog de bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: “Far, jag prisar dig för att du hör mig. Jag vet att du alltid hör mig, men jag säger det för folket som står här, för att de ska tro att du har sänt mig.” När han hade sagt detta, ropade han med hög röst: “Lasarus, kom ut!” Då kom den döde ut, med fötter och händer inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade till dem: “Gör honom fri och låt honom gå.” Många judar som hade kommit till Maria och sett vad Jesus gjorde kom till tro på honom.

OFFERTORIUM Populum humilem salvum facies, Domine

Ps. 17:28, 32 Du frälser ett betryckt folk, o Herre, men stolta ögon ödmjukar du. Ty vem är Gud förutom du, o Herre?

STILLA BÖN.

Vi bönfaller dig, o Herre: rena oss genom de offergåvor vi frambär, så att vi alltid får bli delaktiga av din nåd. Genom vår Herre…

Prefation: För fastan

COMMUNIO Videns Dominum flentes

Joh. 11:33, 35, 43, 44, 39 När Herren såg Lasarus systrar gråta vid graven, grät han inför judarna och ropade: Lasarus, kom ut; och han som hade varit död i fyra dagar kom ut, med fötter och händer inlindade.

SLUTBÖN.

Vi bönfaller dig, o Herre: må mottagandet av detta sakrament ständigt befria oss från synden och beskydda oss från alla motgångar. Genom vår Herre…

BÖN ÖVER FOLKET.

Vi bönfaller dig, o Gud allsmäktig: giv, att vi som är medvetna om vår svaghet alltid må förtrösta på din styrka, och för alltid få glädja oss åt din faderliga kärlek. Genom vår Herre…