INTROITUS Deus, in nomine tuo salvum me

Ps. 53:3, 4 O Gud, fräls mig genom ditt namn, skaffa mig rätt genom din makt. O Gud, hör min bön, lyssna till min muns tal. – Ps. 53:5 Ty främlingar reser sig upp mot mig, och våldsverkare står efter mitt liv. – Ära vare Fadern… – O Gud, fräls mig…

KOLLEKTBÖN.

Vi bönfaller dig, o Gud allsmäktig: giv, att vi som år efter år håller denna heliga fasta, må vara dig till behag såväl med våra kroppar som våra själar. Genom vår Herre…

EPISTEL (3 [1] Kung. 3:16-28)

I den tiden kom två skökor till kung Salomo och trädde fram inför honom. Och den ena kvinnan sade: ”Hör mig, Herre. Jag och denna kvinna bor i samma hus. Och jag födde barn där i huset hos henne. Sedan, på tredje dagen efter det jag hade fött mitt barn, födde också denna kvinna ett barn. Och vi var båda tillsammans, utan att någon främmande var hos oss i huset. Bara vi båda var i huset. Men en natt dog denna kvinnas son, ty hon hade legat ihjäl honom. Då steg hon upp under natten och tog min son från min sida, medan din tjänarinna sov, och lade honom i sin famn, men sin döde son lade hon i min famn. När jag då på morgonen reste mig upp för att ge min son di, fick jag se att han var död. Men när jag såg närmare på honom på morgonen, fick jag se att det inte var min son, den som jag hade fött.” Då sade den andra kvinnan: ”Det är inte så. Min son är den som lever, och din son är den som är död.” Men den första svarade: ”Din son är den som är död, och min son är den som lever.” Så tvistade de inför kungen. Då sade kungen: ”Den ena säger. ‘Denne, den som lever, är min son, och din son är den som är död’. Och den andra säger: ‘Det är inte så. Din son är den som är död, och min son är den som lever’”. Därefter sade kungen: ”Ta hit ett svärd.” Och när man hade burit fram svärdet till kungen, sade han: ”Hugg det levande barnet i två delar, och ge den ena hälften åt den ena och den andra hälften åt den andra.” Men då sade den kvinna vars son det levande barnet var till kungen – ty hennes hjärta upprördes av kärlek till sonen – ”Hör mig, herre. Ge henne det levande barnet. Döda det inte.” Men den andra sade: ”Må det vara varken mitt eller ditt. Hugg det itu.” Då tog kungen till orda och sade: ”Ge den första det levande barnet. Döda det inte. Hon är dess moder.” När nu hela Israel fick höra talas om den dom som kungen hade fällt, förundrades de över kungen, ty de såg att Guds vishet fanns i honom att skipa rätt.

GRADUALE Esto mihi in Deum protectorem

Ps. 30:3, 70:1 Var du för mig en beskyddare, o Herre, och en plats för tillflykt till min räddning. O Gud, på dig har jag hoppats, låt mig aldrig komma på skam.

TRACTUS Domine, non secundum peccata nostra

Ps. 102:10 Herre, vedergäll oss inte efter våra synder som vi gjort, och inte efter våra missgärningar. Herre, tänk inte på våra forna missgärningar, låt din barmhärtighet snarligen komma oss till mötes; ty vi har blivit övermåttan fattiga. Här knäböjer man. Ps. 78:8, 9 Hjälp oss, du vår frälsnings Gud, och rädda oss för ditt namns äras skull och förlåt oss våra synder för ditt namns skull.

EVANGELIUM (Joh. 2:13-25)

I den tiden närmade sig judarnas påsk, och Jesus gick upp till Jerusalem. I templet fann han dem som sålde oxar, får och duvor, och sådana som satt där och växlade pengar. Då gjorde han en piska av rep och drev ut allesammans ur templet med deras får och oxar. Han slog ut penningväxlarnas mynt och välte omkull deras bord, och till dem som sålde duvor sade han: ”Ta bort det här! Gör inte min Faders hus till en saluhall!” Hans lärjungar kom då ihåg att det stod skrivet: Iver för ditt hus skall förtära mig. Judarna frågade honom: ”Vad för tecken kan du visa oss, eftersom du gör så här?” Jesus svarade: ”Bryt ner detta tempel, så skall jag resa upp det på tre dagar.” Judarna sade: ”I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skall resa upp det på tre dagar!” Men det tempel han talade om var hans kropp. När han hade uppstått från de döda, kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på Skriften och ordet som Jesus hade sagt. Medan han var i Jerusalem under påskhögtiden, kom många till tro på hans namn när de såg de tecken som han gjorde. Men själv anförtrodde han sig inte åt dem, eftersom han kände alla. Han behövde inte höra någon vittna om människan, ty av sig själv visste han vad som var i människan.

OFFERTORIUM Jubilate Deo omis terra

Ps. 99:1, 2 Höj jubel till Herren, alla länder, tjäna Herren med glädje, kom inför hans ansikte med fröjderop, ty Herren är Gud.

STILLA BÖN.

Må det offer som vi frambär inför dig, O Herre, alltid vara vårt liv och vårt beskydd. Genom vår Herre…

Prefation: För fastan

COMMUNIO Ab occultis meis munda me, Domine

Ps. 18:13-14 Rena mig från mina hemliga synder, o Herre, och bevara din tjänare från de andras.

SLUTBÖN.

Vi som har mottagit frälsningens sakrament ber dig, o Herre: giv, att dess frukter för oss blir den eviga återlösningens tillväxt. Genom vår Herre…

BÖN ÖVER FOLKET.

Vi bönfaller dig, o Herre, att du i din nåd må höra våra böner, och skänka ditt beskydd till hjälp för dem, hos vilka du har ingivit längtan till bönen. Genom vår Herre…